Hemska bron!

Jag hatar den här bron. På vintern går det ganska bra att ta sig över när det är snö på den. Men nu, när snön är borta! Första gången vi skulle gå över den efter att snön försvunnit vågade jag inte. Matte brydde sig inte om det utan hon bara gick och när hon försvann runt kröken rusade jag över på darrande ben. Då tyckte hon att jag var så duktig så nu är jag modig varje gång. Vi måste ju gå över den för att komma till skogen och det vill jag ju gärna.
Förresten är datumet fel på bilden säger matte.

Utkik!

Det här är min favoritplats inne. Här kan jag hålla koll på ett ganska stort område. Jag kan se om det är någon på väg ner till min favoritgranne vid sjön. Då brukar jag varna henne genom att skälla. Jag brukar också skälla om det är någon skoter eller skidåkare som åker förbi så att matte vet det. Åt andra hållet ser jag också bra så att jag kan tala om ifall det är några barn som leker eller så. Ibland brukar jag också passa på att yla när jag sitter där. Nu på våren när solen skiner är det även en bra plats att ta en tupplur på i värmen.
ZZZZZZZZZZ

Gott Nytt År!

Nu är det ett nytt år och nya spår. Idag var vi ute och gick i skogen matte och jag och där var det massor av spår. Mest traktorspår men också älgspår och en del andra intressanta djurspår.
Ikväll kunde jag däremot inte hitta några spår för det hade snöat så mycket så det fanns knappt några hjulspår ens. Jag höll nästan på att få hjärtslag också för det dunsade till vid sidan av vägen så jag hoppade säkert flera meter i sidled. Matte sa att det bara var snö som rasade från grenarna ner på telefonledningarna så att dom kom i gungning. Måste dock erkänna att jag blev lite rädd.
Rädd var jag faktiskt INTE på nyårsafton trots smällare och raketer. Jag blev bara arg och irriterad så jag skällde lite men jag vet inte om dom som orsakade det hela hörde mig.
Julklappar fick jag på julafton, en leksak av lillmatte och en nötrulle av matte. Rullen åt jag genast upp och leksaken, som var en snögubbe, lyckades jag slita av armarna.
Nu ska jag sova.

Mina tjejer!

Idag när jag och matte skulle gå ut på vår skogspromenad kände jag direkt när jag kom ut på gården en doft från vägen. Mina tjejer! Dom hade varit här! Jag drog med mig matte allt vad jag orkade och hittade spåret. Försökte springa ifatt dom så gott det gick med matte hängande i kopplet. När vi vek av mot skogen kände jag att dom hade gått där också så när matte släppte lös mig sprang jag allt vad jag orkade. Jag hade fortfarande kontakt med spåret men då ropade matte på mig att jag skulle vänta, vilket jag inte hade nån större lust med. Då ropade matte med sträng röst "kom hit" så då var jag ju tvungen att lyda. Jag sprang dit och satte mig men då sa matte att jag fick springa iväg igen. När vi kom fram till vägen var jag tvungen att vänta igen medan matte kopplade mig. Jag fortsatte att följa spåret nu dock i långsammare takt så när vi var hemma vid vårt hus hade jag fortfarande inte hunnit ifatt dom. Nog är det väl sjutton att matte ska vara så långsam!

Utflykt.

Idag åkte jag med matte till hälsocentralen. Jag får ju inte följa med in dit så jag satt motvilligt och väntade utanför men det tog inte så lång stund. Sen drog jag iväg med matte på en lång promenad, först till "Solhagaparken" som vi kallar den. På vägen dit träffade jag en hund fast det var bara en valp och vi hälsade på varandra. Det var en Mittelspitz sa valpens husse, och matte tyckte visst att den var fin så jag blev nästan lite sotis. Väl i parken kopplade matte loss mig och jag satte iväg med världens fart. Det gick en annan hund ute på vägen som jag tänkte hälsa på men då ropade matte på mig så jag vände tillbaks. Vi gick runt i parken och sedan kopplade matte mig igen och vi promenerade den långa vägen, bakom ICA, bort till Järnbolaget och sedan till Konsum. Där var jag tvungen att sitta och vänta igen så jag ylade lite i protest men då sa matte till mig på skarpen. Hon var där inne en stund och sedan gick vi till fotoaffären men där fick jag följa med in. Det var också ganska tråkigt för hon stod och babblade med en karl så jag gnällde lite. I blomsteraffären som vi gick till därnäst fick jag också följa med in. Lika tråkigt där. ICA var nästa anhalt och då fick jag vänta utanför. Sen var det slut på promenerandet för vi gick till busstationen och satt där en bra stund. Fast då fick jag mat , sån där lyxmat från en liten burk. Vilt och lever var det. Jättegott! Matte läste tidningen och jag vilade på maten. Vi hann sedan med en liten tur till "Solhagaparken" igen där jag fick vara koppellös igen. Jag trodde att matte skulle ta kort på mig där för hon hade ju kameran med sig men det gjorde hon inte den glömska människan!? Därför skickar jag med en ungdomsbild på mig till alla mina fans:) Resten av dagen har jag sovit förutom när jag åt middag och gick på kvällspromenad i regn och blåst. Nu ska jag sova.
Godnatt!

Hämta eller vänta?

Ibland undrar jag vad matte vill egentligen. Ganska ofta faktiskt. Häromdagen när vi skulle gå ner från övervåningen pekade hon på en kasse och sa "hämta den". Jag nosade på den och tog den i munnen och la tillbaks den igen. "Hämta den" sa hon igen.Eller kanske sa hon "vänta där"? Jag gick och satte mig vid dörren som jag brukar när hon säger så. Matte tittade på mig och upprepade "hämta den/vänta där"!? Jag fattar ingenting. Hon förstod nog att hon var lite otydlig så hon skrattade bara och så gick vi ner och struntade i det hela.
Tack för mig.

Mitt fynd!

Idag när vi var ute i skogen hittade jag en jätteintressant sak när jag grävde lite bakom en sten. Jag var rädd att matte skulle se den så jag sprang rakt förbi henne och ut på en åker där jag tänkte gräva ner den. Då ropade matte på mig och hon lät glad på rösten så efter viss tvekan gick jag närmare henne. Hon tog upp kameran och började knäppa kort på mig så jag la mig och började tugga på mitt fynd. Sen började hon göra utfall mot mig och jag visste inte riktigt om hon lekte eller om det var allvar så jag sprang undan och hon kom efter mig. Vi höll på så en stund men sen tog hon fram kopplet och började låta sträng. Jag kände mig tvungen att lyda så hon kopplade mig och så försökte hon ta mitt fynd. Jag morrade åt henne men hon gav sig inte och till slut var jag tvungen att släppa. Vad tror ni hon gjorde då? Hon kastade det på andra sidan av ett stängsel! Hon ville inte ens ha det, hon ville bara inte att JAG skulle få behålla mitt fynd!? Missunnsamma människa!
GRRRR!!!!!!!